Monki x Vanja Ivarsson

 

Vad fick dig att vilja samarbeta med Monki och skapa det här konstverket för butiken? Vad var din vision?
När jag hörde talas om kampanjen för första gången tyckte jag att det var en riktigt rolig idé. Jag började genast fundera på vad jag kunde göra, jag hade det i bakhuvudet när jag planerade för min examen.

Att stärka kvinnor är ett svårt ämne, men jag tänkte för mig själv, ”det här är ett roligt, lättsamt sätt att närma sig det, med kraft och en udda twist på det”.

 

Vilka är dina favoritdetaljer från illustrationerna?
Skon, med den skrattande munnen och de vassa tänderna. Det är bara ondskefullt! Dessutom katten med stövlar och stringtrosor, det är lite retsamt. Jag ville förmedla det stärk­ande budskapet på ett fräckt och humoristiskt sätt. Genom att ta mig an detta allvarliga ämne, men med ett leende – precis som katten.

 

Finns det något budskap eller tema du alltid försöker skildra i ditt arbete?
Kanske inte alltid, men jag dras väldigt mycket till det surrealistiska och jag tror att mycket av mitt arbete påminner en om en dröm. Jag gillar när man inte kan säga vad som är verkligt och vad som bara sker inuti en karaktärs huvud. 

 

Vilka utmaningar mötte du under skapandet av konstverket? 
Jag ville skapa något för att visa att jag verkligen bryr mig, på ett sätt som folk inte har sett förut. Vilket i sin tur gjorde mig rädd för att misslyckas, då jag vill att mina tankar och känslor kopplade till temat ska uppfattas just som de är – äkta. Jag ville skapa något för unga tjejer och kvinnor som kunde vara både roligt att se och att känna sig stärkt av.

 

Några råd om hur man hittar sin stil? 
Det är jätteviktigt att inte vara rädd för att rita något som inte är trendigt eller känns pinsamt för dig – om du känner så tycker jag att det är ett gott tecken. Personligen jobbar jag mycket med nostalgi, som gamla filmer och TV-spel. Men jag hämtar även mycket inspiration från mina drömmar. Jag skulle också rekommendera att fråga dig själv, ”Vad berör mig? Varför är jag intresserad av det här?” Innan du gör konst, försök också att kopiera saker du gillar för att förstå VARFÖR du gillar det. Att kunna sin konsthistoria kan också vara bra, det var efter att jag gått en kurs i konsthistoria som jag förstod att jag ville skapa konst istället.

 

Några råd om hur man hittar sin stil? 
Det är jätteviktigt att inte vara rädd för att rita något som inte är trendigt eller känns pinsamt för dig – om du känner så tycker jag att det är ett gott tecken. Personligen jobbar jag mycket med nostalgi, som gamla filmer och TV-spel. Men jag hämtar även mycket inspiration från mina drömmar. Jag skulle också rekommendera att fråga dig själv, ”Vad berör mig? Varför är jag intresserad av det här?” Innan du gör konst, försök också att kopiera saker du gillar för att förstå VARFÖR du gillar det. Att kunna sin konsthistoria kan också vara bra, det var efter att jag gått en kurs i konsthistoria som jag förstod att jag ville skapa konst istället.

 

Vilka är de nostalgiska saker som fortfarande inspirerar dig? 
Mitt barndomsrum och föremålen där inne. Det kan vara gamla kläder, gardiner, smycken eller böcker och TV-spel. Ett TV-spel jag minns med värme är ”Spyro the Dragon”, som var det första spelet jag spelade. Även TV-serier och filmer som jag såg när jag växte upp, som Sailor Moon, Digimon och Resan till Melonia av Per Åhlin. Jag brukade också titta på min pappas VHS med Yellow Submarine om och om igen vilken verkligen gjorde stort intryck på mig. När jag blev äldre upptäckte jag manga. Den jag minns mest var ”NANA”, – det handlade om två tjejer som flyttade till en ny stad, delade lägenhet och mötte vuxenlivets utmaningar.

 

Om du fick prata med ditt 15-åriga jag, vad skulle du säga? 
Det kanske låter klyschigt men jag skulle nog säga något i stil med, uppskatta din hjärna och din värld, försök inte dölja dem. Dessutom kanske inte töja ut öronen så mycket – du kommer att ångra det.

 

Vad betyder kvinnlig styrka för dig?
Jag försöker skapa kvinnliga karaktärer som inte nödvändigtvis har en kvinnas stereotypa attribut. När jag tecknar självporträtt har mina karaktärer tidigare uppfattats som manliga. Jag tror att det säger något om våra visuella förväntningar på kvinnor.
 

Däremot älskar jag fortfarande att ge mina karaktärer typiska kvinnliga attribut som stora fransar, hår eller läppar – men samtidigt kan de ha breda axlar, stora näsor och kroppar.

Jag gillar att tänka på mina karaktärer som klumpar – de kan forma sig till olika versioner av sig själva (något jag har märkt sker från ram till ram i mina serier) och det spelar ingen roll om de är en pojke eller en flicka. Jag antar att jag försöker skapa en mellanväg mellan Tomb Raider-kvinnan och en hypermaskulin variant.

 

Vad får dig att känna dig stärkt?
När jag löser ett tekniskt problem – vanligtvis i Blender (3D-programvara). Helt enkelt för att jag känner att jag drunknar i ett hav av snubbar när jag surfar på YouTube för tutorials och det kan vara lite tröttsamt. Det är alltid trevligt att se tjejer göra 3D-tutorials. Shout out till Intranetgirl!

 

Vem är din största inspiration?
Mina klasskamrater, vi har utvecklats kollektivt och lärt oss av varandra, det tycker jag är väldigt vackert. Andra konstnärer jag ser upp till just nu är Austin Lee, Lala Albert och Moa Romanova. Samt min vän Sara Kupari – jag älskar henne. Jag bär faktiskt en T-shirt just nu som hon gjort. 

 

Vilka värderingar är viktiga för dig i ditt arbete? 
Hmm, ärlighet är väldigt viktigt för mig, att skapa saker som känns äkta. Det betyder så mycket för mig när jag kan nå någon genom mina personliga berättelser och jag tror att det har varit mina starkaste minnen från att uppleva andras konst också.

 

Vad tror du utgör de största utmaningarna för unga konstnärer i den kreativa branschen? 
Många konstnärer i min ålder känner att deras konst behöver rädda världen, vilket jag tycker är orättvist. Samtidigt finns det mycket som behöver göras och vi vill alla inspirera till en förändring till det bättre. Jag tror det handlar om att hitta en balans.

 

Känner du att illustrations- och designbranschen är stärkande? 
Jag känner att mina vänner och jag är väldigt bra på att ta hand om varandra! Det kan vara mycket konkurrens och ibland onödiga jämförelser av konststilar, men vi är också bra på att stötta varandra. Den kreativa världen borde vara mer som ett stort kollektiv, där vi samarbetar, skapar och lyfter varandra.

 

Vad hjälper dig att ta ett steg tillbaka och stärka dig själv? 
Jag försöker fundera ut vad jag kan skapa nu som inte känns som något jag gjort tidigare. Något som skulle få mitt yngre jag att känna sig stolt och glad över.

 

Känner du att det råder stor konkurrens mellan konstnärer? 
Det kan finnas mycket konkurrens, men jag tror att vi också är bra på att ta hand om varandra. Ofta kommer konkurrensen faktiskt utifrån snarare än från de faktiska konstnärerna. Det är viktigt att inte låta det påverka oss.

 

Några tips från andra konstnärer och illustratörer att hålla utkik efter? 
Det finns så många – jag är väldigt inne på Lala Albert och Austin Lee just nu, men även i min tidning Katla kan du hitta massor av människor som jag tycker att du ska hålla koll på!

 

Du har precis tagit examen, berätta lite om dina största lärdomar?
Jag valde Konstfack för min fil.kand. för att jag ville ha mixen mellan illustration och design, så att jag kunde fortsätta med mina serier och samtidigt utveckla mina färdigheter inom grafisk design. Jag lärde mig så mycket, men det viktigaste (vilket jag lärde mig ganska sent ...) är vikten av att ta pauser och bara umgås med sina klasskamrater. Det gör underverk för både dig, dina klasskamrater och ditt arbete.

Hur ser din dröm ut för framtiden, karriärmässigt? 
Hmm, det är svårt – jag vill göra så mycket, haha. Jag skulle dock vilja skriva en grafisk roman någon gång och fortsätta att arbeta med illustration och design. Jag skulle även vilja jobba mer med 3D, animation och förhoppningsvis skapa fler filmer. Jag älskar att jobba med film eftersom jag får ta hänsyn till mina största intressen konst, musik och ljud.

 

Har du några andra spännande projekt på gång?
Jag är medgrundare och redaktör för en serietidning som heter Katla tillsammans med min vän Mattias Wallenius. Jag gör även serier för en svensk publikation som heter ”Det Grymma Svärdet”, så håll utkik efter mitt arbete där! I höst kommer jag också att arbeta med mitt fil.kand.-projekt, som är en 3D-animerad film och skicka in den till några festivaler. 

 

Berätta om din tidning, Katla?
Jag grundade Katla tillsammans med Mattias och vi är båda även redaktörer. Vi vill att Katla ska vara ett alternativt utrymme för serier till det vi brukar se i Sverige idag. Katla är en plats för nya konstnärer där det inte är så viktigt att göra perfekta verk, utan snarare en plats för att ha roligt och experimentera. 

 

Var kan man köpa Katla: 
Konst-ig – en bokhandel specialiserad på publikationer om arkitektur, konst, design, mode, grafisk design och filosofi, belägen på Södermalm, Stockholm.
Rönnells – en antikvarisk bokhandel specialiserad på fiction, konst och akademisk litteratur, belägen på Östermalm i Stockholm.

 

Var finns det bästa stället i Stockholm för dig att få inspiration? 
Vid vattnet, det är något speciellt med havet och broarna. Jag tycker om att promenera runt Skeppsholmen, men även i området kring Slussen. Jag älskar också att bara gå runt och titta på prydnadsföremål, olika färgkombinationer och fönster. Mitt barndomsrum hade ett vackert bågfönster och det har verkligen stannat kvar hos mig och återfinns ofta i mitt arbete.